Att granska information i det digitala flödet

Jag är verkligen glad att jag inte hoppade över denna del av kursen som täcker ett stort och komplicerat område, men som är mycket intressant med tanke på att alla dessa frågor har att göra med demokratiska fri- och rättigheter. Länkarna som rekommenderas är utmärkta öppna lärresurser, som t.ex. den Stora sökguiden vid Blekinge Tekniska Högskola där jag hittade en introduktion till källkritik och till upphovsrätt, samt en quiz om källkritik. På webbsidan Källkritisk i PIM – handledning får man en bra introduktion till hur vi kan värdera den information vi hittar på Internet med hjälp av tre grundfrågor:

• Vad är det som sägs?
• Vem står bakom sidan?
• Varför sägs detta?

Vi ska komma ihåg att ingen information är objektiv och att det finns alltid ett syfte med att publicera material.

Jag har också gått igenom material från Lunds universitet som innehåller övningar i att rangordna källor. Där påpekas att när vi värderar digital information ska vi tänka på om den är relevant, tillräcklig och på rätt nivå, och om vi kan lita på den. Precis som i PIM- handledning rekommenderas att tänka på vem som har skrivit och publicerat texten och syftet med publiceringen. Men man lägger också till ett tidsperspektiv, d.v.s. vikten av att veta när texten är skriven. I slutet kan vi läsa att informationen är mer trovärdig om vi kan hitta den i flera olika källor.

Men så enkel är det inte skriver Stefan Pålsson i sin artikel Nya villkor för källkritiken;samstämmighet behöver inte betyda att det som sägs är sant. Ofta betraktas en källa som trovärdig om den säger samma sak som de flesta andra gör men ”Det är dock ett bedrägligt sätt att resonera, eftersom uppgifterna kan komma från samma ursprungskälla”, fortsätter Pålsson.  I Sant eller falskt: metoder i källkritik, skriver Torsten Thurén att om flera uppgifter är beroende av varandra minskar deras trovärdighet, om två berättelser är mycket lika varandra är de sannolikt beroende av varandra och att ”Antingen har berättarna ’pratat ihop sig’ eller också har den ene skrivit av den andre”.

Thurén tillägger att när det gäller källkritik är det viktigt att undvika att vara alltför säker på sin sak. Med andra ord att vara uppmärksam på sin egen förförståelse eftersom det som förefaller sant i dag kan visa sig vara falskt i morgon. När man använder information från Internet, skriver han, är det viktigt att kontrollera när uppgifterna senast uppdaterades, att förstahandskällor är betydligt mer trovärdiga än berättelser i andra eller tredje hand och att det därför är viktigt att veta om en berättelse traderats genom tolkning eller rundgång i medierna. Dessutom ska man alltid vara misstänksam mot "tendentiösa källor" som har intresse av att framställa verkligheten på ett visst sätt. Till slut rekommenderar han att kontrollera experter: hur kvalificerad de är, var de arbetar, om de uttalar sig om sin egen specialitet eller om något som ligger utanför deras expertområde.

Jag vill inte sluta min reflektion utan att nämna Ulf Jämteruds artikel Hur granskar vi digitala läromedel? Där ger han  exempel på några frågor att använda i möte med digitalt material för undervisning men som också passar tryckt material, d.v.s. material som produceras av skolor, av förlag och av olika aktörer som företag eller organisationer för gratis användning i skolan.

Man kan undra: Är det verkligen gratis?

Image of the Day Gallery

The Milky Way's 100 Billion Planets

04/25/2012 12:00 AM EDT

The Milky Way's 100 Billion Planets

Image Credit: NASA, ESA, and M. Kornmesser (ESO)