fredag 18 maj 2012

FORSKNING - TILL VILKEN NYTTA?

Idag ska jag jobba med min kurs Digital kompetens och lärande och jag ska börja planera mitt projektarbete. Klockan är nio på morgonen, från mitt fönster ser jag den lilla sjön blänka blå mellan de utsprickande björkarna. Det är en vacker vårmorgon och på min rabatt visar olika blommor ödmjukt sin prakt: pingstliljor, pärlhyacinter och gullvivor men det dröjer innan pionernas runda blomknoppar exploderar. På frukostbordet ligger mitt magasin:
PEDAGOGISKA MAGASINET
Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. NUMMER 2  MAJ 2012

TEMA : FORSKNING -TILL VILKEN NYTTA?

Jo, det kan man undra. Jag blir nyfiken och redan på sidan 3 möts jag av en uppmaning:
"Sitt då inte passivt och lyssna till olika föreläsare! Använd i stället denna dyrbara tid till att kollektivt och aktivt söka ny kunskap med hjälp av de redskap som finns i skolforskarnas verktygslåda."
Det är en citat ur Cristina Robertssons artikel på sidan 54. Jag bläddrar vidare till: ledare
"De fyra största skolkoncernerna omsätter tillsammans mer än fem miljarder kronor årligen. Tre av dessa fyra storkoncerner ägs av rikskapitalbolag som är utlandsbaserade."
Leif Mathiasson skriver i ledaren om skattetryck, skattemoral och om "förtroendebalans mellan medborgare och makthavare som hela systemets legitimitet vilar på." och han undrar "vad händer då om den balansen rubbas?" Jag läser ivrigt, en obehaglig känsla fyller mitt galaktiska hjärta och min galaktiska hjärna. Nu kommer jag fram till sista stycket:
"Att släpa in renodlade ekonomiska vinstintressen -som inte bryr sig om huruvida det är i krigsindustri och vapenproduktion eller vård och utbildning kapitalet satsas - i den gemensamma välfärdssektor som har till uppgift att vårda sjuka och gamla och lära barn och ungdomar inför framtiden är inte bara djupt problematiskt. Det är på sikt förödande för legitimiteten och tilltron till hela system som vår gemensamma välfärd vilar på."
Ja, så står det på sista stycket, på "slutstycket". Ord som vinstintressen, krigsindustri och vapenproduktion griper sig fast i min galaktiska hjärna och de känns som tre skott i hjärtat. Min galax fylls plötsligt av skyttegravar. Det finns inga blommiga rabatter längre. Jag bläddrar vidare och räknar: sex, sju, åtta, nio, tio och elva. Alla dessa sidor fylls av en berättelse om en krigare med en klurigt men effektivt vapen till sin tjänst:

med
ironin
som
vapen

"Lärare straffas när de är kritiska men
man måste våga vara obekväm i alla fall. Det tycker
läraren och bloggaren Helena von Schantz."

Min blick fastnar i det färgspektrum som funkar som bakgrund till rubriken och den korta texten som fyller hela sidan 7. Jag njuter av layouten i hela magasinet! Detta färgspektrum skapar i mig en känsla av en virtuell värld. Jag bläddrar vidare till: inpasset. I den röd svarta rubriken blandar sig bokstäver i olika storlek och ett stort frågetecken pryder rubriken som är genomtänkt:

Vilken (köns)roll spelar
män
i förskolan?

Mathiassons fråga (vad händer då om den balansen rubbas?) gör sig åter gällande på sidan 18 där en ny artikel, om en maktbalans som redan har rubbats, inleds med följande text:

Min dotter är värd ett A!
Måste min son lära sig om Darwin?
Och varför flyttar ni inte på den läraren?
Allt fler föräldrar går på offensiven mot skolan
-och lärarna backar.
En maktbalans har rubbats


Rubriken till artikel på sidan 19 är:

FÖRÄLDRARS
MAKT
ÖVER SKOLAN


Men själva temat börjar egentligen på sidan 25 där den stora frågan ställs och det är verkligen stora bokstäver som tar upp två hela sidor:
              forskning
                     till vilken nytta?

Det är Ingrid Carlgren som inleder temat med följande: "Det behövs annan, mer praktiknära forskning om skolan, sägs det. Vissa talar till och med om klinisk forskning inom utbildningsfältet. Men vad innebär det? Och hur ska man förstå alla nya begrepp som poppar upp likt svampar ur marken?" Rubriken till texten är:

    lärare
ska få svar
    på sina frågor

Men frågorna fortsätter och det är Tomas Kroksmark som på sidan 36 undrar:

vad är god vetenskaplig
kvalitet?

Jag läser och läser, nu är jag framme vid sidan 55 och det är Cristina Robertsson som uppmanar:

   lärare,
utforska
din egen
 praktik!

"Det räcker inte att ta del av forskningsresultat
eller lyssna på intressanta föreläsare. För
att praktiken ska förändras krävs att lärare
kollektivt och aktivt söker ny kunskap och
utvecklar förmågan att tänka själva."

Hon konstaterar hur Hatties forskning sprids över landet och "hans metaanalyser och tabeller anammas  som om de vore sanningar. Skol-Sverige tycks ha fått en ny frälsare!" Vår utmaning är att utveckla ett kritiskt tänkande när vi söker ny kunskap och forskningsverktyg som kan hjälpa oss att främja lärandet.  Och på sidan 58 fortsätter Robertsson:

"Det är inte barnen det är fel
på utan det är jag som måste
utveckla min undervisning."
 
Från mitt fönster ser jag fortfarande den lilla sjön blänka blå mellan de utsprickande björkarna. Det är en vacker eftermiddag, min blommiga rabbat är kvar, alla blommor är kvar. Från fikabordet kommer den värmande doften av nybryggt kaffe och den skarpa lukten av manchego ost. I min hjärna ekar ord som skattetryck, skattemoral, förtroendebalans, slutstycke, krigsindustri, vapenproduktion, skyttegravar, ironi, klinisk forskning. Detta galaktiska färgspektrum av rubriker med stora frågetecken skapar i mig en känsla av en virtuell värld utan svar. Och hur ska jag "förstå alla nya begrepp som poppar upp likt svampar ur marken?" ..... Jag vill gå tillbaka till min mark, till min blommiga rabatt där mina vackra blommor poppar upp och hjälper mig att hitta en balans i tillvaron. Där ska jag lära mig att tänka själv och fundera över det sista citatet i bloggen. 
Trevlig helg!

 



 

                                                      Foto: Violeta @DeLundberg






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar