Ephorus och Turnitin, verktyg för att jaga fuskare i den digitala galaxen

“Den digitala teknikens möjligheter har en baksida -risken för fusk och plagiat ökar”. Så börjar avsnittet Fusk och plagiat. Men i samma avsnitt och paradoxalt nog får jag lära mig om nya digitala redskap som hjälper oss att upptäcka otillåten plagiering. Vi skapar våra egna fällor samtidigt som vi uppfinner verktyg för att undvika dem. Är det inte lite så?

Det finns flera nätbaserade anti-plagieringsverktyg som kan användas för att kontrollera uppsatser och andra texter och ett av dem är Turnitin. Jag har fått testa hur verktyget fungerar och hur man jobbar med textanalysen. Jag laddade upp min uppgift 1c, I den digitala galaxen, leva, uppleva och överleva, och här är resultatet på min plagiatkontrollerade fil:

Similarity Index                  Similarity by Source

10%                                    Internet Sources:                 9%

                                           Publications:                        5%

                                           Students Papers:                  5%

Enligt resultatet är det grönt om det ”similarity index” ligger mellan 0 och 24 %, det är mindre bra om det ligger mellan 25 % och 49 %, givetvis ännu sämre om det hamnar på 50 % och 74 % och det blir rött om det är 75% och uppåt. Så jag kan känna mig ganska lugn med mitt resultat, mitt dokument är ganska originellt, eller hur? Verktyget har letat efter liknande eller identiska texter på Internet och om vi ska tro på vad som står på Turnitin startsida har mitt dokument kontrollerats med:

Över 220 miljoner arkiverade uppsatser

Över 90,000 facktidskrifter & böcker

Över 1 miljon aktiva instruktörer

Över 20 miljarder webbsidor genomsökta

Över 10,000 utbildningsinstitutioner

Över 20 miljoner licensierade studenter

126 länder

Frågan är om det räcker med att testa elevernas dokument med hjälp av digitala verktyg som Turnitin eller om det behövs något mer?  På Ephorus startsida står det:

”Vill du aldrig mer behöva leta efter plagiat? Vill du slippa all irritation och få bättre uppsatser? Inga problem. Med Ephorus förhindrar du plagiering utan ansträngning. Med anti-plagiatverktygens marknadsledare garanteras du dessutom bästa service och lägsta pris. Med Ephorus blir det roligt att undervisa igen!

Vill du prova Ephorus? Anmäl dig here för ett kostnadsfritt prov!”

 

Det låter så bra! Som Ulf Jämterud skriver i sin artikel Digitala verktyg för plagiatkontroll uppskattas verktygen av många lärare för att med deras hjälp

• sparar man tid när man slipper söka själv och det är bekvämt att ”alla texter granskas automatiskt utan att man behöver anstränga sig alls”
• behöver man inte bära misstankar mot en viss elev, ”vilket annars kan upplevas besvärande och olustigt”
• förstår elever allvaret, verktygen har en avskräckande funktion och eleverna anstränger sig mer att formulera sig bättre
• förstår eleverna betydelsen av att referera korrekt och att ange källorna
• blir alla elever och studenter behandlade lika.

Men alla är inte positiva till verktygen för plagiatkontroll fortsätter Jämterud. I sin artikel citerar han Jan Svärdhagen, strategiskt ansvarig för Högskolan Dalarnas utveckling på IKT– området, som poängterar att:

• inget system har 100 % träffsäkerhet och att dessa system invaggar användaren i en falsk trygghet
• ett plagieringsverktyg kan användas som ett komplement och inte får ersätta den vanliga granskningen som läraren alltid måste göra
• vi ska vara medvetna om verktygens begränsningar eftersom allt inte går att upptäcka
• läraren kan aldrig vara säker på att texten är fri från plagiat, även om verktyget rapporterar 0 % textöverensstämmelse med andra källor. ”Om man använder flera sökmotorer samtidigt kan man i bästa fall täcka in uppåt 80–90 % av allt material. Det kan låta mycket, men om man betänker att webben innehåller flera miljarder sidor så handlar det alltså om miljontals sidor som aldrig dyker upp i en sökmotor.”

”Vi som människor har en mycket viktig egenskap som inte en maskin eller dator har... vi kan läsa mellan raderna. Om vi överlämnar den förmågan till maskiner beträder vi en mycket osäker mark.” säger Svärdhagen.

Tror du att maskiner kommer att kunna läsa mellan raderna i den närmaste framtiden?