Nätfrihet och utveckling i den globala byn, en digital utmaning

Är det viktigare med tillgång till vatten eller tillgång till Internet i den fattiga världen?
Har Internetfrihet något att göra med mänskliga rättigheter?
Vilka möjligheter till utveckling ger ett fritt internet för individer, organisationer och länder?
Vilket ansvar har företagen för mänskliga rättigheter?
Hur ska utvecklingsbistånd utformas i den digitala eran?

Alla dessa frågor diskuterades i den första Stockholm Forum on Internet Freedom and Global Development som arrangerades den 18 och 19 april i år. Konferensen hade som syfte att diskutera hur ett öppet och fritt Internet kan främja ekonomisk och social utveckling i hela världen. Sida och Utrikesdepartementet organiserade konferensen där människor från olika delar av världen träffades: regeringsrepresentanter, företagsledare, representanter från det civilla samhället och näringslivet, nätaktivister och tekniker.  

Det var mycket intressanta diskussioner som jag hade möjlighet att följa på nätet. Hela konferensen webbsändes på konferenswebben http://www.sif12.se/. och diskuterades på Twitter, hasthagen #sif12, där man kunde ta del av kommentarer och ställa frågor till vad som kallades digitala curatorer. Frågorna skickades vidare av curatorerna  till panelister på plats.

Diskussionerna som försegick skulle kunna bli en intressant introduktion till ett ämnesövergripande arbete i skolan. Då skulle vi lärare tillsammans med våra elever kunna reflektera över Internets roll i världen. Här kan ämnen som engelska, svenska, geografi, So, etc. ingå.  Här nedan kan ni ta del av några av sessionerna från konferensen.

Session 1: Internet freedom for global development


 


Session 3: Social media is fast - social change is slow



Session 4: Freedom supporting human rights

Digital navigering med litteraturen i siktet

”Inget är så praktiskt som god teori”, så citeras Kurt Lewin i inledningen av kursavsnitt Pedagogiska teorier. Jag har kommit på att jag är mest en teoretiker än en praktiker. Jag har navigerat länge med litteraturen i siktet och jag har inte gett praktiska tips på min blogg. Så min farkost fortsätter att färdas i samma riktning, luftmotståndet är litet. För några år sedan, när jag läste vid Linköpings universitet, skrev jag om pedagogiska teorier, idag hittade jag mina anteckningar och här följer en sammanfattning:

I Problemlösning som metafor och praktik (2000) presenteras  olika teoretiska perspektiv på lärande och kunskap.

Från ett behavioristiskt perspektiv är kunskapen något given och absolut och lärandet uppfattas som ”ett passivt formande av vissa beteende.” Man betonar relationen mellan villkor i omgivningen (stimuli) och beteende (respons). Eleven ses som en passiv recipient och lärarens roll är auktoritativ och kontrollerande. Lärandet beskrivs utan hänvisning till några som helst mentala processer.” (Wyndhamn m.fl. s.78-111)

I den kognitiva psykologin studerar man hur individer behandlar de stimuli de möter, hur individer tolkar och lagrar den information de får från sin omgivning. Kunskapen ses fortfarande som given och absolut. Lärandet innebär ”inlärning” och man påstår att ”övning ger färdighet.” Eleven är passiv i förhållande till sin tolkning av verkligheten men aktiv i beslut om att tillämpa nytt beteende. Människans beteende beskrivs som målinriktade handlingar istället för att se det som en reaktion på stimuli. Lärandet uppfattas som en helt individuell, mental och inåtriktad process (ibid. s. 80-111).

Konstruktivismen har sina rötter i tankar och idéer från Dewey, Piaget, Bruner eller Vygotsky. Enligt dessa teoretiker konstrueras kunskapen utifrån erfarenheter i ett samspel mellan sinnesintryck och förnuft. Det talas om ”lärande” och ”kunskapande” istället för ”inlärning”. Kunskapen betraktas som relativ (den varierar med tid och plats), bedräglig och felbar. Lärandet ses som en aktiv process i vilken mening skapas på basis av erfarenhet som kan innebära en personlig tolkning av världen och försiggå i meningsfulla sammanhang som då blir en del av själva lärandet. (ibid. s. 88-111)

Det sociokulturella perspektivet framhäver att kunskapen utvecklas i ett socialt sammanhang där människans tänkande påverkas av och påverkar den miljö hon befinner sig i. Lärandet ses som en process i vilken människor interagerar och lär av varandra, och sambandet mellan människan och miljön medieras av kulturella hjälpmedel eller redskap. Begreppet mediering innebär att vårt tänkande påverkas av de verktyg, fysiska eller intellektuella, vi använder för att interagera med andra. Det viktigaste verktyget är just språket eftersom det bär det kulturella arvet inom den grupp individen tillhör. Därmed blir kunskaper inte neutrala, de sociala och kulturella mönstren som omger individen påverkar hans/hennes sätt att uppfatta världen och att agera i den. (ibid.)

På vilka av dessa teorier baserar vi vår dagliga undervisning?

Har du haft tid att fundera på det?

 

Att granska information i det digitala flödet

Jag är verkligen glad att jag inte hoppade över denna del av kursen som täcker ett stort och komplicerat område, men som är mycket intressant med tanke på att alla dessa frågor har att göra med demokratiska fri- och rättigheter. Länkarna som rekommenderas är utmärkta öppna lärresurser, som t.ex. den Stora sökguiden vid Blekinge Tekniska Högskola där jag hittade en introduktion till källkritik och till upphovsrätt, samt en quiz om källkritik. På webbsidan Källkritisk i PIM – handledning får man en bra introduktion till hur vi kan värdera den information vi hittar på Internet med hjälp av tre grundfrågor:

• Vad är det som sägs?
• Vem står bakom sidan?
• Varför sägs detta?

Vi ska komma ihåg att ingen information är objektiv och att det finns alltid ett syfte med att publicera material.

Jag har också gått igenom material från Lunds universitet som innehåller övningar i att rangordna källor. Där påpekas att när vi värderar digital information ska vi tänka på om den är relevant, tillräcklig och på rätt nivå, och om vi kan lita på den. Precis som i PIM- handledning rekommenderas att tänka på vem som har skrivit och publicerat texten och syftet med publiceringen. Men man lägger också till ett tidsperspektiv, d.v.s. vikten av att veta när texten är skriven. I slutet kan vi läsa att informationen är mer trovärdig om vi kan hitta den i flera olika källor.

Men så enkel är det inte skriver Stefan Pålsson i sin artikel Nya villkor för källkritiken;samstämmighet behöver inte betyda att det som sägs är sant. Ofta betraktas en källa som trovärdig om den säger samma sak som de flesta andra gör men ”Det är dock ett bedrägligt sätt att resonera, eftersom uppgifterna kan komma från samma ursprungskälla”, fortsätter Pålsson.  I Sant eller falskt: metoder i källkritik, skriver Torsten Thurén att om flera uppgifter är beroende av varandra minskar deras trovärdighet, om två berättelser är mycket lika varandra är de sannolikt beroende av varandra och att ”Antingen har berättarna ’pratat ihop sig’ eller också har den ene skrivit av den andre”.

Thurén tillägger att när det gäller källkritik är det viktigt att undvika att vara alltför säker på sin sak. Med andra ord att vara uppmärksam på sin egen förförståelse eftersom det som förefaller sant i dag kan visa sig vara falskt i morgon. När man använder information från Internet, skriver han, är det viktigt att kontrollera när uppgifterna senast uppdaterades, att förstahandskällor är betydligt mer trovärdiga än berättelser i andra eller tredje hand och att det därför är viktigt att veta om en berättelse traderats genom tolkning eller rundgång i medierna. Dessutom ska man alltid vara misstänksam mot "tendentiösa källor" som har intresse av att framställa verkligheten på ett visst sätt. Till slut rekommenderar han att kontrollera experter: hur kvalificerad de är, var de arbetar, om de uttalar sig om sin egen specialitet eller om något som ligger utanför deras expertområde.

Jag vill inte sluta min reflektion utan att nämna Ulf Jämteruds artikel Hur granskar vi digitala läromedel? Där ger han  exempel på några frågor att använda i möte med digitalt material för undervisning men som också passar tryckt material, d.v.s. material som produceras av skolor, av förlag och av olika aktörer som företag eller organisationer för gratis användning i skolan.

Man kan undra: Är det verkligen gratis?

Image of the Day Gallery

The Milky Way's 100 Billion Planets

04/25/2012 12:00 AM EDT

The Milky Way's 100 Billion Planets

Image Credit: NASA, ESA, and M. Kornmesser (ESO)

En Estelle* är född, en webbplats om multimodalt undervisning

Min blogg handlar inte om prinsessor utan om en riktig stjärna i den digitala Vintergatan, för webbplatsen är ju på svenska. Det handlar om:

UR:s Didaktikens verktyg

-om att lära och undervisa multimodalt

Tills nyligen hade jag bara hittat sådana webbsidor på engelska men nu hittade jag en på svenska och det är en länk som jag kommer att placera högst upp på min digitala länklista, den handlar både om teoretisk och om praktisk digitalkunskap.

Didaktikens verktyg är en webbplats som ”beskriver hur teknisk utveckling påverkar lärande och undervisning, både historiskt och i nutid.” Det är ett mycket bra exempel på ”hur man kan kombinera medier för ett pedagogiskt syfte.”

Hur är webbplatsen uppbyggd?
Den har tre olika delar:

1. Teknik och lärande
Ulf P Lundgren, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, beskriver här hur teknisk och pedagogisk utveckling samspelat genom historien. Den här delen har sju kapitel och rekommenderas att läsas kronologiskt. Till varje kapitel finns det ett UR program som anknyter till ämnet. Det finns också länkar till olika material, t.ex. filmer på Youtube.
2. Didaktisk design
Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, beskriver här teknikens möjligheter i lärande och undervisning. Avsnittet är uppdelat i tre kapitel som beskriver ”ett designteoretiskt, didaktiskt och multimodalt perspektiv på undervisning och lärande i digitala miljöer.” Här finns också program från UR och övningsfrågor.
3. Digitala verktyg – IKT
Syftet med den här delen är ”att inspirera användaren till att själv skapa en webbplats i pedagogiskt syfte.” Här hittar man Youtubeklipp om hur man använder Wordpress som kursblogg, om Dipity-verktyg för att skapa tidslinjer, om hur man bäddar in Youtubeklipp, hur man laddar upp film på Youtube, och flera IKT-länkar.

Blir du nyfiken?

Du kan börja med att lyssna på Ulf P Lundgren när han reflekterar om hur teknik och internet förändrar lärandet men också lärarens arbete:

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=-S7NFJhpZuo#!

och Staffan Selander som resonerar om unga och sociala medier, skoltradition och kontroll:

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=-S7NFJhpZuo#!

*Estelle är ett kvinnonamn som ursprungligen kommer från franska, motsvarar latinska ste´lla ”stjärna” och spanska estrella.

I den ofantliga digitala Via Lactea: länkar, länkar och flera länkar ...

Länkar, länkar och flera länkar; tips, tips och flera tips i den ofantliga digitala Vintergatan i den diskusliknande Milky Way. Miljontals Öppna lärresurser på nätet, miljontals objekt som jag kan använda i min egen inlärning och i min undervisning. De förökar sig för varje dag som går, de finns överallt och samtidigt. Ubikviteten  är påtagligt. 

Men hur ska jag kunna hantera all information som väller över mig? 
Hur ska jag veta vilka objekt jag kan lita på? 
Hur ska jag strukturera all kunskap som finns där ute i den digitala galaxen? 
Har jag tid? 
Har jag lust? 

Ja, jag har lust men kanske inte tid. Mycket av det jag gör blir gjort för att jag njuter av att göra det. Ofta undrar jag om det är också så med mina elever. Jag älskar kunskap, jag älskar att lära mig saker, att upptäcka, att ifrågasätta, att konfrontera med nya upplevelser. Allt detta gör mig lycklig. Innerst, innerst är jag vara en människa, människor är lärande varelser och att vara en lärande varelse i den ofantliga och skimrande digitala Via Lactea, Vintergatan eller Milky Way, är ett riktigt äventyr som kräver tid. Urvalet är obegränsat och här ligger utmaningen både för mig som lärare som ska välja undervisningsmaterial och för mina elever som ska använda materialet. 

Black Hole-Powered Jets Plow Into Galaxy  Image Credit: NASA

Att lära oss att söka information, värdera källornas trovärdighet och framförallt att sätta ihop den fragmenterade informationen till en helhet, som hjälper oss att förstå den värld vi lever i, är kanske den största utmaningen som skolan står inför just nu. Risken är annars att vi hamnar i ett svart hål med negativa konsekvenser för samhällsutveckling och demokrati. Detta kräver mycket tid och en fördjupad reflektion men det måste ändå göras.  Ställer ni upp?

OER, ett digitalt spektrum

Denna blogg tar upp mina funderingar kring OER (Open Educational Resource) eller Öppna digitala lärresurser. Det första jag ville veta var vad man egentligen menar med OER och jag hittade en definition på Lunds Universitets hemsida: OER är ”resurser som finns tillgängliga på Internet och som kan användas fritt och i många fall också bearbetas fritt.” Då undrade jag: är allt material på nätet öppna lärresurser? Och vad menas med att ”bearbetas fritt”?

I den svenska översättning av OECD-rapporten Giving Knowledge for Free definierar man OER som  ”digitaliserade material som tillhandahålls fritt och öppet för lärare, studenter och självstuderande att använda och återanvända för undervisning, studier och forskning”.  Men jag blev lite konfunderad här. Vem är det som tillhandahåller allt material? Vad menas med återanvända?

I rapporten klargör man att begreppet OER är både ”brett och vagt”, att mycket av det material som finns på internet kan klassificeras som lärresurser: kurser och kurskomponenter, museisamlingar, fritt tillgängliga tidskrifter och referensarbeten. Begreppet omfattar också programvara och verktyg för hantering av lärande och innehåll samt standarder och licensverktyg för publicering av digitala resurser. Ok, så när man pratar om OER pratar man också om programvara och licenser? Är det här som Creative Commons (CC)kommer in? Nu förstår jag lite bättre.

Jag letade vidare bland mina länkar och hittade länken till SNHs Verktyg för lärande där Alastari Creelman förklarar att OER ”är namnet på en global rörelse som vill underlätta utbyte och göra enklare för lärare och studenter att hitta och använda nätbaserade resurser.” OER handlar nu plötsligt om en ”rörelse”. Är det både och, d.v.s material och rörelse? Men om det handlar om material vad är det som skiljer OER från annat material på nätet? Creelman förklarar att ”det viktigaste är att det står klart och tydligt vilka villkor du har som användare,  att det finns en s.k. Creative Commons-licens på verket. Om det finns en CC-licens då vet jag spelreglerna, jag vet att jag får kopiera det, använda det i min egen undervisning, och t.o.m bearbeta det så länge jag ange källorna. När villkoren är klara och tydliga då kan vi kalla det för OER.” Nu vet jag det. 

Vill du veta mer om OER och CC-licens rekommenderar jag SNHs Verktyg för lärande, där hittar du en mycket bra introduktion till dessa termer. Till dig som läser min blogg ställer jag nu en fråga: Kände du till dessa begrepp förut? Själv visste jag ingenting om dem innan jag började min kurs. 

Via digitalis: från ARN till CDG

Min blogg handlar inte om tempelriddaren ARN och den episka berättelsen om krig och religion, kärlek och svek. Handlar inte heller om CDG, "a subsidiary of The Boeing Company who provides engineering solutions and software for aerospace and defense." Den handlar lite om aerospace, espacio aéreo, rymden och om den digitala galaxen i vilken vi alla svävar i. Den handlar om IATAs kod för flygplatserna Arlanda (ARN) och Charles de Gaulle (CDG) och det handlar framförallt om min resa. Förra veckan var jag i Paris och nu sitter jag här hemma och reflektera kring hur de digitala redskapen hjälpte mig att förflytta mig i den fysiska världen. 

Jag öppnade min dator, tog fram KLMs hemsida, och valde: från, till, utresa, returresa, resklass, antal passagerare. Sök. Fick flera alternativ, valde resedatum och pris. Fortsätt. Valde bland fem flyg för utresa och bland fyra för returresa. Fortsätt. Valde biljettvillkor, stannade vid info om fördelar med CO2 neutral resa: Bry dig om vår planet, Flyg CO2- neutral, Kompensera nu. CO2- kompensation kostade 60 kronor. Fortsätt. Jag gick igenom flera olika steg: sök, välj, din beställning, betala och bekräftelse. Några minuter senare dök min biljett upp på min hotmail. Voilà!

Några dagar senare var det dags för check in. På ARN behövde jag inte köa vid incheckningsdisken, gick direkt till automaten, knappade min biljettkod, valde sittplats och tre sekunder efter kom mitt boarding card. Passerade säkerhetskontrollen och 30 minuter senare satte jag på plats 33B. Bon voyage!

Framme på CDG var det dags att köpa tågbiljett till Paris. Jag stod framför une machine igen, den  bad mig att välja språk för instruktioner och jag gjorde den; knappade in all information maskinen ville ha och i gengäld spottade den ut min avlånga tågbiljett. Några minuter senare rullade jag mot Paris. Le machine hjälpte mig också att köpa biljetter till tunnelbanan och inträdesbiljett till Louvre. Senare på kvällen tog några vänner mig till La Comedia, en restaurang på Rue Monge. För att undvika l’ embouteillage, trafikstockning, tog de hjälp av sin GPS. Bonne chance!

På väg tillbaka till CDG och till Sverige, ett sms pep i min telefon: ”Please note: the departure gate för flight AF 2026 CDG ARN on 02/04 has been changed to F35. We wish you a pleasant flight. Air France."  C’est la vie! Fantastique!

Vilken värld vi lever i! Det låter ju fantastiskt, men är allt detta verkligen bara positivt? Vad tycker du?

I min nebulosa: “searching, searching, no file found”

Klockan är nästan åtta på kvällen och äntligen har jag tid att sitta framför datorn och plugga.  Avsnittet heter Skapa lärobjekt. Jag läser introduktionen, klickar mig fram till den blå länken som tar mig till den Digitala Verktygslådan. Jag går igenom webbsidan, kommer fram till området Bra att ha, där klickar jag på länken Lada hem handledning till Picasa, ett fönster kommer upp:

Server Error

404 - File or directory not found.

The resource you are looking for might have been removed, had its name changed, or is temporarily unavailable.

Jag går vidare längre ner till avsnittet Att utveckla digitala lärresurser och ett nytt fönster dyker upp:

Webbsidan kan inte hittas
HTTP 404
	Mest sannolika orsaker: Du kan ha skrivit fel när du angav adressen. Om du klickade på en länk kan den vara inaktuell.
	Försök med följande:
	Ange adressen igen.
	Återvänd till föregående sida.
	Gå till  och leta efter den information du vill ha.
	Mer information

Jag fortsätter vidare till Multimediabyråns länk, väljer Trekvartens avsnitt, väljer Ljud i rörelse och när jag skulle hämta Audacity program från PIM kommer följande fönster upp:

Incorrect link

The link you gave does not work, either because the page it points to has been deleted or moved. If you clicked on a link, please inform the site’s webmaster that the link is faulty.

If you have found anything that doesn’t work, let us know so we can correct the error that may be causing the problem (don’t forget to describe what you did to generate the error).

Plötsligt kommer ett gammalt minne upp: min tioåriga sons hand som rör sig runt mitt huvud medan han säger ”searching, searching, no brain found”. Hans skratt fyller rummet och dessa ord får fylla den tomma rutan i rubriken. Kanske har jag bättre tur med länkarna imorgon. 

På återseende.
VHdeL