Unos uno årsrapport 2013, vad har blivit bättre med 1:1 i skolan?

Unos uno årsrapport 2013 sammanfattar resultaten av projektets arbete 2011-2013. Projektets syfte var att studera effekterna av en dator per elev (en-till-en) i tjugotal  skolor i elva olika kommuner. Här lyfter jag upp de viktigaste punkterna i rapporten. 

Vad är en lyckad 1:1 satsning?

När det gäller effekter av 1:1 indelar man i rapporten dessa i generella och specifika. Vi kan läsa i rapporten att tyvärr är de generella faktorerna oftast de negativa: 

• skillnader mellan skolor är mycket stora och det blir förbättringar enbart på de skolor som genomfört 1:1 på ett bra sätt. ”I många fall kan man inte se någon förbättring alls, i vissa fall t.o.m en upplevd försämring.” 

• på alla skolor har teknikkostnaderna blivit en stor post i budgeten och de belastar den enskilda skolan. Om kommunen inte kompenserar fullt blir konsekvensen mindre personal och mindre lärarledd undervisning.

• på alla skolor har 1:1 ökat arbete för lärarna. I rapporten konstateras att i de skolor som lyckats mindre bra såväl som i de som lyckats bra har lärarnas arbetsbörda ökat 

• både lärare och elever anser att ensamt arbete har ökat jämfört med före 1:1 och författarna till rapporten varnar ”...om tiden ägnas åt ofokuserat ensamarbete där eleven lämnas ensam långa tider med oklara eller för stora arbetsuppgifter som denne inte klara av att ta sig igenom, är det förstås inte alls bra." Ensamt arbete leder till att eleverna spenderar en stor del av tiden på olika sociala medier och hälften av lärarna och en tredjedel av eleverna upplever detta som ett problem. 

• andelen lärare och elever som är nöjda med 1:1 varierar kraftigt från skola till skola, från 31 % till 82 %. Enligt rapporten beror nöjdheten på skolans kvalitet snarare än på datorn i sig. Som tidigare forskning har visat 1:1- satsning ”kan hjälpa bra skolor att bli bättre men bidrar också till att förstärka problemen på dåliga skolor.” 

• ca. 50 % av lärarna och 30 % av eleverna anger att de har problem som stress, huvudvärk och fysiska besvär p.g.a. teknikanvändningen. Eleverna anger också distraktioner som en källa till stress.

Men vad har blivit bättre?

Lärare anser att satsningen 1:1 har lett till förbättringar på 

på fyra områden: 

• administration 
• arbetsmetoder 
• uppgifter till eleverna 
• bedömning

Här finns det också mycket stora skillnader mellan skolor. En annan positiv effekt är att den enskilda eleven blir mer synlig och att lärarna blir mer tillgängliga för eleverna. Rapporten pekar ut en gender-faktor när det gäller förändrade elevuppgifter och tillgänglighet. Kvinnliga lärare har förändrat sina elevuppgifter mer än de manliga, och de ser också mer positiva effekter. Kvinnliga lärare är något mer positiva till den ökade tillgängligheten: 63 respektive 57 procent anser att ”det är i huvudsak positivt” 

På frågan om 1.1 leder till förbättringar i elevers resultat och lärande skrivs det att det är omöjligt att se en direkt relation mellan 1:1 och förändringar i betyg p.g.a. att:

• resultaten varierar från år till år på samma skola
• nationella prov och betyg inte avspeglar alla delar i elevers kunskapsutveckling
• 1:1 har inte funnits så många år

Enligt lärarnas bedömning har elevernas prestationer förbättras betydligt men här är det också skillnader mellan de bästa och de sämsta skolorna stora.

På frågan "Vad är bäst med dator i skolan?" 

svarar grundskoleeleverna att fördelarna är: 

• att den ersätter papper/penna, bok 
• att det går att skriva bättre/snabbare 
• att de får bättre/snabbare information/fakta 
• autonomi/ flexibilitet.

På frågan "Vad är sämst med dator i skolan?" 

svarar grundskoleeleverna att de störta problemen är: 

• tekniska brister  
• stress/hälsa/ergonomi
• distraktion

Problemet med disktraktion har ökat markant över åren från 2011 till 2013. I genomsnitt är det 25 % av eleverna som upplever att sociala medier stör arbetet. Men här är det också stora skillnader mellan skolorna.

Och hur inför man 1:1 bäst ?
I Rapporten kan vi läsa att 1:1 "innebär en ganska genomgripanden förändring av en skolas arbetsorganisation, arbetsprocesser och arbetsvillkor." Och det tilläggs att  "det är inte it-avdelningen som ska sättas vid rodret utan den lokala politiska nämnd som hanterar skolfrågor och skolförvaltningen. Det är verksamheten som ska styra utvecklingen."    

Hur ska vi styra utvecklingen?

Men hur ska man styra utvecklingen? 

I rapporten presenteras fem områden som behöver utvecklas för att lyckas med 1:1. Det första utvecklingsområdet handlar om lärarnas och skolans förmåga att använda digitala resurser och metoder på bästa möjliga sätt. Bland annat genom att se till att inte eleverna arbetar för mycket ensamma. Målet ska vara mer lärarlett samarbete och lärarlett enskilt arbete. Eftersom man inte lär sig 1:1 på en enda kurs är det viktigt att förändra skolans arbetssätt och etablera arbetssätt som utvecklar lärarnas digitala kompetens. När man har hittat arbetssätten som leder till förbättringar är det bra att dokumentera och kvalitetssäkra dem. 

Det andra utvecklingsområdet handlar just om det, om att skapa en bank av lokala och externa kvalitetsgranskade pedagogiska resurser som regelbundet används av alla. Detta område går hand i hand med arbete för att utforma en enhetlig digital lärmiljö i hela kommunen och som är det tredje utvecklingsområdet.

Det fjärde området rör sig om att utforma ett ekonomiskt system som förhindrar konflikten mellan lärartäthet och teknikinköp. Här lyfter man upp lokala politikers ansvar att se till att skolans resurstilldelning motsvarar behoven för att uppnå målen. Till slut och som femte utvecklingsområde lyfter man upp rektorernas ansvar för att genomföra förändringarna.

Den forskning som finns på området 1:1 antyder att det är svårt att se en koppling mellan det och elevers resultat. I utvärdering av digitala satsningarna i Falkenbergs kommun redovisades flera positiva effekter men man kunde inte heller ge svar på om 1:1 förbättrade elevernas kunskapsresultat och måluppfyllelse. Och frågorna är många:

• Kommer vi aldrig att kunna se effekter av 1:1 satsningar på elevernas kunskapsutveckling? 
• Kommer vi aldrig att kunna se effekter av 1:1 satsningar på betygen? 
• Och i så fall varför?

I mitt twitterflöde retweetade @HGodolakis Sven Järgenstedt tweet om Tallvids artikel i gp.se om Angereds 1:1 satsning. 

Tallvid skriver: 

"Om inte lärarna utnyttjar teknikens möjligheter i undervisningen visar det sig ganska snabbt att surfplattorna blir spelmaskiner och kanske till och med blir till förfång för lärandet. Det man kan säga är att det finns gott om utvärderingar av 1:1 (däribland mina egna) som ger många goda exempel på lyckade satsningar där pedagogiken utvecklats med hjälp av tekniken. Då finns det goda möjligheter att förbättra elevernas lärande."

Men som jag kan läsa i Pedagogiska Magasinet (3.2012) i Falkenbergsprojektet, det treåriga projektet som Tallvid utvärderade, visade sig att "det genomsnittliga meritvärdet på den ena skolan stadigt minskade  från 2006. På den andra skolan ökade meritvärdet något 2007 och låg på samma nivå 2008 för att därefter minska. På båda skolorna skedde den största minskningen mellan 2009 och 2010."

Och jag undrar:
Vad menar man med lyckade satsningar när det gäller 1:1?
Är inte lyckade satsningar lika med förbättringar i elevernas kunskapsutveckling eller måluppfyllelse eller betyg?

Tacksam för tips om flera utvärderingar om 1:1 satsningar.

På återseende!

Foto: Violeta de Lundberg